onsdag 15 april 2015

Oroande utveckling av Botkyrka kommuns ekonomi

Man kan lätt få bilden av att allt är frid och fröjd i Botkyrkas kommunala ekonomi. Årsredovisningen för år 2014 visar på ett överskott och den politiska majoriteten slår sig för bröstet och säger att de lyckats ordna ett överskott för tjugonde året i rad. Visst låter det bra!

Men skrapar man på liten på ytan så står det klart att den kommunala ekonomin inte är så bra som den ser ut. År efter år sjunker skattekraften. År 1994 var kommunens skattekraft 100 procent av rikets. Sedan dess har den sjunkit och är nu nere på 86,5 procent av rikssnittet. Så kan det inte få fortsätta. Visserligen kompenseras kommunen till största del av utjämningssystemet, men målet måste vara att föra en politik så att Botkyrka får fler skattebetalare och att befolkningen tjänar mer. En åtgärd för detta borde vara att starta ett arbete för att få fler företag och därmed fler arbetstillfällen i kommunen. 

Ett annat orosmoment i den kommunala ekonomin är den stora kostnadsökningen. Under 2014 ökade kostnaderna i kommunen med 7 procent! Detta i en tid med låg inflation och negativa räntor. Kostnadsökningen är hög även om faktorer som löneökningar och verksamhetsökningar räknas bort. Alltså för att tala klarspråk, Botkyrka kommun arbetar inte på ett effektivt sätt, man gör fel saker och på fel sätt. Känns detta igen? Ja, det är något som vi i Folkpartiet lyft länge. Kommunen ska koncentrera sig på sina kärnområden som utbildning, vård, omsorg och infrastruktur. Eller för den delen göra insatser för att minska sjukfrånvaron bland de anställda. Blir det för mycket nycirkus, idéhus och projekt som ska sätta kommunen på kartan så används inte skattepengarna på bästa sätt. Skattepengar som vi alla som kommunmedborgare varit med om att betala.

Några dagar innan midsommar ska kommunfullmäktige debattera och besluta om flerårsplanen för de närmaste åren. Majoriteten kommer helt säkert att fortsätta på den inslagna vägen, som jag pekat på ovan. För Folkpartiet i Botkyrka gäller det att presentera ett budgetalternativ som tydligt talar om för kommuninvånarna att det är kärnverksamheten som ska prioriteras och sättas i första rummet.