Fick idag en redogrörelse för hur det går med Fair Trade arbetet i kommunen. Det var mycket ojande om att endast 8-9% av kaffet som dricks är rättvisemärkt. Det låter ju inte så bra, men som svar på en fråga fick jag veta att det endast är det kaffet som är Fair Trade som då räknas in. Skulle det vara kaffe som är kravmärkt, direct trade osv. så räknas inte det.
Detta visar tydligt problemet med Fair Trade. Det är bara deras produkter som ska fram. är det någon annan som gör något lika bra eller bättre så räknas det inte. Det är aldrig bra om det endast är en åsikt som får råda i debatten.
I denna blogg kommenteras politik överlag och kanske lite mer sådant som händer i Botkyrka. Åsikterna är mina egna och behöver inte alltid stämma överens med de som Folkpartiet liberalerna står för
onsdag 23 mars 2011
måndag 14 mars 2011
Naturkatastrofen i Japan och konsekvenser för den svenska kärnkraften
Den 11 mars drabbades Japan av en stor katastrof med en gigantisk jordbävning följd av en tsunami. För många japaner slogs deras liv i spillror på en bråkdel av en sekund. Vi känner alla ett stort deltagande i de naturkatastrofer som drabbat Japan.
Det som hänt i Japan visar både på hur sårbart dagens samhälle är. Sårbart för att vi är beroende av varandra genom samarbete. När kraftproduktion slås ut så att industrier står stilla i Japan så drabbas t ex bilproduktion och datortillverkning drastiskt på ett världsperspektiv. Något som spiller över på världsekonomin. Men att världens länder samarbetar med varandra leder också till att hjälpinsatser kommer igång snabbare och sker på ett effektivare sätt änn om man inte samarbetar.
Politiken i Sverige påverkas också på flera sätt av det som hänt i Japan. Energipolitiken är ett sådant område. När incidenter inträffar i de japanska kärnkraftverken är det lätt att i Sverige säga att nu ska vi stänga all kärnkraft. Här har Folkpartiet ett stort ansvar för att det inte ska bli så. Ska Sverige ha en framtid som ett välfärdssamhälle så måste vår industri och därmed jobben tryggas. För att det ska bli möjligt krävs det en god tillgång på energi och då är basen kärnkraft också framöver. Det finns inte några alternativ. Förnybara energislag såsom t ex vind- och solkraft kan inte på långa vägar ersätta den kapacitet som kärnkraften producerar idag.
Alliansregeringen har genom sin energipolitik vridit utvecklingen på rätt köl igen. Detta genom att vi kan tänka oss bygga ny kärnkraft på de platser där vi redan idag har reaktorer samtidigt som satsningar görs på förnybar energi. Dessutom är det nu åter tillåtet att forska om ny kärnkraft . Den S-märkta regeringen som vi hade fram till 2006 förde en energipolitik som stängde ner kärnkraftreaktorer, sköt upp effekthöjningar och säkerhetsförbättringar i övriga reaktorer. Ovanpå var det förbjudet att tänka eller forska i nyteknik inom kärnenergin.
Resultatet av den tidigare energipolitiken har vi sett fullt ut i vinter. Elpriserna har pressats upp, inte bara på grund av kyla som det sägs i media, utan också av en allvarlig kapacitetsbrist i det svenska energisystemet. Bristen har uppkommit pga att vi stängt fungerande kärnkraft genom tidigare politiska beslut. För den kärnkraft som finns kvar var det nödvändigt med uppgradering, något som borde gjorts för länge sedan, i december förra året. Det drev upp priserna på el när det var kallt. När kärnkraften gick för fullt igen i januari föll priserna med en tredjedel direkt. Tydligare än kan inte kärnkraftens betydelse i dagens svenska energisystem beslysas.
Även de allt högre elnätskostnaderna har till del sin bakgrund i tidigare regeringars politik. Genom att vi tidigare haft ett system som straffat de nätägare som vill underhålla och bygga elnät som är driftsäkra, dvs som inte skapar en rad strömavbrott, och belönat de som hållit nere priserna och inte nyinvesterat. Detta måste tas igen nu och det måste finansieras och därmed tvingas man att höja priserna. Hela prishöjningen kan dock inte försvaras med detta utan visst är det så att det brister i konkurrensen på den svenska energimarknaden.
Det som hänt i Japan visar både på hur sårbart dagens samhälle är. Sårbart för att vi är beroende av varandra genom samarbete. När kraftproduktion slås ut så att industrier står stilla i Japan så drabbas t ex bilproduktion och datortillverkning drastiskt på ett världsperspektiv. Något som spiller över på världsekonomin. Men att världens länder samarbetar med varandra leder också till att hjälpinsatser kommer igång snabbare och sker på ett effektivare sätt änn om man inte samarbetar.
Politiken i Sverige påverkas också på flera sätt av det som hänt i Japan. Energipolitiken är ett sådant område. När incidenter inträffar i de japanska kärnkraftverken är det lätt att i Sverige säga att nu ska vi stänga all kärnkraft. Här har Folkpartiet ett stort ansvar för att det inte ska bli så. Ska Sverige ha en framtid som ett välfärdssamhälle så måste vår industri och därmed jobben tryggas. För att det ska bli möjligt krävs det en god tillgång på energi och då är basen kärnkraft också framöver. Det finns inte några alternativ. Förnybara energislag såsom t ex vind- och solkraft kan inte på långa vägar ersätta den kapacitet som kärnkraften producerar idag.
Alliansregeringen har genom sin energipolitik vridit utvecklingen på rätt köl igen. Detta genom att vi kan tänka oss bygga ny kärnkraft på de platser där vi redan idag har reaktorer samtidigt som satsningar görs på förnybar energi. Dessutom är det nu åter tillåtet att forska om ny kärnkraft . Den S-märkta regeringen som vi hade fram till 2006 förde en energipolitik som stängde ner kärnkraftreaktorer, sköt upp effekthöjningar och säkerhetsförbättringar i övriga reaktorer. Ovanpå var det förbjudet att tänka eller forska i nyteknik inom kärnenergin.
Resultatet av den tidigare energipolitiken har vi sett fullt ut i vinter. Elpriserna har pressats upp, inte bara på grund av kyla som det sägs i media, utan också av en allvarlig kapacitetsbrist i det svenska energisystemet. Bristen har uppkommit pga att vi stängt fungerande kärnkraft genom tidigare politiska beslut. För den kärnkraft som finns kvar var det nödvändigt med uppgradering, något som borde gjorts för länge sedan, i december förra året. Det drev upp priserna på el när det var kallt. När kärnkraften gick för fullt igen i januari föll priserna med en tredjedel direkt. Tydligare än kan inte kärnkraftens betydelse i dagens svenska energisystem beslysas.
Även de allt högre elnätskostnaderna har till del sin bakgrund i tidigare regeringars politik. Genom att vi tidigare haft ett system som straffat de nätägare som vill underhålla och bygga elnät som är driftsäkra, dvs som inte skapar en rad strömavbrott, och belönat de som hållit nere priserna och inte nyinvesterat. Detta måste tas igen nu och det måste finansieras och därmed tvingas man att höja priserna. Hela prishöjningen kan dock inte försvaras med detta utan visst är det så att det brister i konkurrensen på den svenska energimarknaden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)