Men hur var det här då?

 

Enligt tidningen Dagens Samhälles nummer vecka 34 kan man läsa att Botkyrka är den kommun som har störst överskott, 9590 kronor per invånare, i hela landet. Det kan verka bra, att kommunen går med så mycket överskott. Men är det egentligen bra att kommunen går med så hög vinst?

Ja om pengarna återinvesteras i kärnverksamheten som skola, omsorg och infrastruktur. Nu vet vi som bor i Botkyrka att så inte är fallet. Vi kan läsa om dåliga skollokaler, platsbrist i äldreomsorgen samt gator som är fulla av gropar och potthål. Hade mina 9590 kronor i överskott oavkortat gått till detta hade jag varit nöjd. Men så är det inte. Den röd/gröna majoriteten väljer istället att lägga kommunens överskott på upplevelseindustri, skidtunnlar och idéhus. Som det känns nu har alla vi i Botkyrka betalt 9590 kronor för mycket i skatt. Värt att tänka på idag när vissa partier ropar på vinstförbud för privata aktörer i välfärden. Kanske dags att diskutera också hur stora ”vinster” en kommun får gå med.

Man ska kunna surfa gratis i Botkyrkas offentliga miljöer

Jag har lagt en motion om att det ska finnas tillgång till gratis wifi i kommunala miljöer. Det moderna IT-samhällets betydelse och krav ökar hela tiden. Vi i Folkpartiet tycker att detta är positivt. Utveckling av ny teknik leder till tillväxt och därmed också tryggad välfärd både idag och i framtiden.

 

I flera kommuner runt om i landet möter man nu den moderna tekniken med att erbjuda gratis trådlös IT-uppkoppling (wifi) i offentliga miljöer. Dagens samhälle har behov av såväl de gamla traditionella mötesplatserna som nya mötesplatser som internet. Detta borde också gälla i Botkyrka kommun. Jag anser därför att kommunstyrelsen borde utreda möjligheterna att kunna erbjuda medborgarna tillgång till gratis wifi i det offentliga rummet. Det kan gälla såväl i kommunala lokaler (finns till viss del redan idag) som längs kommunala gator, torg och i parker.

Gör det lätt att åka kollektivt i Botkyrka!

Vid den här tiden på året så brukar kommunen få yttra sig över hur kollektivtrafiken ska se ut under kommande år genom en remiss från SL. I år har denna remissrunda väckt extra uppmärksamhet genom att det har föreslagits att buss 707 ska dras in när det gäller dess sträckning i Botkyrka kommun.

Detta är ett dumt förslag. Det ska vara lätt att åka kollektivtrafik och just buss 707 är en busslinje som gör att man idag kan åka från Tumba till Skärholmen/Kungens kurva (inklusive IKEA) utan att behöva byta. Låt det bli så också i framtiden!

Men det finns andra förslag från SL som man också måste ta upp och markera mot. Sedan några år går det snabba bussar via motorvägen från både Norra (linje 151) och Södra (linje 743) Botkyrka in till Fridhemsplan. Mycket uppskattade busslinjer som underlättar åkandet med kollektivtrafik. Nu föreslår SL att de ska dras in under sommaren. Nej säger vi från Folkpartiet i Botkyrka till detta.

Remissen från SL är också ett gyllene tillfälle att föra fram krav på förbättringar i kollektivtrafiken. Den kollektivtrafikinvestering som är av allra största betydelse för Botkyrka är att det byggs en utgång till vid Tullingestation. Dessutom måste det byggas nya infartsparkeringar i alla delar av kommunen, även om behoven för närvarande är störst i Tullinge och Tumba.

Kommunen sviker Sverigefinskaskolan

Finska är ett minoritetsspråk i Sverige och Botkyrka kommun är en del av det finska förvaltningsområdet. Trots detta så gör kommunen det gång på gång svårt för Sverigefinskaskolan i Botkyrka fast det står på kommunens hemsida på finska att skolan får stöd av kommunen.

Elever med annat modersmål än svenska får modersmålsstöd och kommunen betalar för det för varje elev. I Sverigefinskaskolan får de inte det stödet, med pengar från kommunen för att man säger att modersmålet inte är frivilligt i Sverigefinskaskolan. Man tänker inte på att flera elever har svenska som sitt starkaste språk i denna skola.

 Dessutom är förskolan speciellt nämnd att stödjas i lagen. Men Botkyrka kommun ger inga minoritetspengar till förskolan i Sverigefinskaskolan, som är avsatta för den finska minoriteten i kommunen och kommer från staten. Enligt kommunens beslut kan Sverigefinska skolan inte söka medel då:

1 Skolan är en friskola

2. Undervisningen sker på två språk finska och svenska.

Det handlar ju inte ens om kommunens egna medel! Det är Länsstyrelsen i Stockholm som fördelar statsbidrag till kommuner och summan är räknat för varje Sverigefinne individuellt i kommunen.  För Botkyrkas del är det i år 1 325 000 Länsstyrelsen ska också följa upp att minoritetspolitiken genomförs.

Hågelbyhaveriet

Ja, så kan man kanske kalla det som hänt nu när samarbetet mellan Familjen Lindgren AB och Botkyrka kommun brytit samman angående byggandet av en familjepark i Hågelby. Nästan sju års arbete har lett till ingenting. Kommunen har förlorat ca 8 miljoner kronor i planarbetet, som kantats av överklaganden och upphävande av planer.

Jag tror att ett fel som gjorts är att kommunen har varit allt för låst till just en exploatör och inte hållt ögona öppna för att se om det finns andra intressenter, med andra koncept, som velat göra något i området

Folkpartiet i Botkyrka har varit beredda att stödja projeket under vissa villkor. Vi har velat se lösningar på trafikfrågan och bullerproblematik innan vi kunnat ställa oss bakom projektet helt och hållet.

Vad händer nu då? Lyssnar man på kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, Katarina Berggren (S) så är förhoppning den att man ska gå vidare för att hitta en annan intressent som vill förverkliga planerna på en familjepark vid Hågelby. Jag tror att det blir mycket svårt och det politiska stödet för en fortsättning är nog mycket mindre nu efter detta haveri. Det ska mycket till för att Folkpartiet i Botkyrka ska ställa upp och stödja projektet om det kommer tillbaka i samma skepnad.

Det viktiga nu är att Botkyrka kommun tar hand om det Hågelby som finns idag. Området innehåller flera historiska byggnader på områden med mycket historia i sig. Flera byggander är idag i ett dåligt skick och nu måste kommunen vara beredd att satsa pengar på att renovera och rusta upp dessa byggnader. Det kostar pengar, men kan man samtidigt avstå från att bygga det s.k. idéhuset i Tullinge för kanske 100 miljoner kronor så finns det pengar.

Inför expressbygglov i Botkyrka

Att det måste byggas mer i hela Stockholms län är i stort sett alla överens om. Ska Stockholmsregionen fortsätta att vara en tillväxtregion så måste det byggas mer bostäder.

Det är många olika faktorer som spelar in för att det ska bli lättare att bygga mer. Staten har ett stort ansvar men också kommunerna kan göra mycket för att underlätta för byggande. En nyckel till detta är att förkorta planprocesserna och att behandla bygglov snabbare. Mycket har redan gjorts på dessa områden i Botkyrka kommun men mer kan göras.

Ett sätt att ytterligare kunna skynda på bygglovsprocessen är att införa ”expressbygglov”. Ett sådant system införs i Värmdö kommun den 1 mars. Systemet innebär att det möjligt att lämna in en bygglovsansökan före klockan nio på morgonen och få besked innan arbetsdagens slut. Förutsättningen för att en ansökan ska kunna hanteras som ett expressbygglov är att  fastigheten måste ligga inom planlagt område, åtgärden ska vara planenlig och byggnationen får inte påverka vatten eller avlopp. Detta är ett intressant förslag som borde kunna provas också i Botkyrka.

12 kronor och 10 öre

Rubriken syftar på den summa som vi betalar i landstingsskatt på varje hundralapp som vi tjänar. Det är lätt att landstingspolitiken och landstingsvalet hamnar i bakgrunden i valrörelsen. Det borde inte vara så för sjukvård och kollektivtrafik är områden som påverkar oss mycket i vardagslivet.

I snart åtta år har alliansen styrt i Stockholms läns landsting. Följer man bara med i olika media så får man lätt bilden av att allt bara har blivit sämre såväl inom vården som inom kollektivtrafiken. Så är det naturligtvis inte. Alliansmajoriteten i landstinget, där Folkpartiet är en bärande del, har genomfört en valfrihetsrevolution inom vården. Vårdvalet har inneburit att många nya vårdcentraler inrättats. Och det är inte alltid som det utmålas att vi i förorten skulle lida av vårdvalet och privata alternativ. Ett bra exempel på att det inte är så är vårdcentralen i Storvreten. Förvisso privat sedan 1994 då man hade 4 läkare. I dag 2014 kan man som patient välja mellan 15 läkare! Också när det gäller den vård som ges på sjukhus har det blivit bättre med en vårdgaranti som omfattar allt fler diagnoser. Vad det gäller att slå vakt om i vården är att det finns en likvärdig vård för alla oavsett var man bor i Stockholms län. Det ska inte spela någon roll om du bor i Fittja eller Djursholm för att du ska få vård av högsta kvalitet.

Inom kollektivtrafiken har mycket hänt under alliansstyret. Här i Botkyrka byggs en tunnelbanedepå i Norsborg som kommer att innebära tätare trafik på tunnelbanan. Dessutom renoveras T-banestationerna i Hallunda och Norsborg. Pendeltågen går tätare i speciellt rusningstid och vi kan ta pendeln till Arlanda och Uppsala. Busstrafiken har blivit bättre och det går direktbussar från Tumba in till Hornstull och Fridhemsplan. Men det finns också utmaningar på kollektivtrafiksidan i såväl länet och Botkyrka. Tillförlitligheten vad gäller främst spårtrafiken måste bli bättre dvs tågen ska gå och de ska gå i tid! Vidare måste vi jobba för att Tullinge station ska rustas upp och få en andra utgång. Fler pendeltåg till Uppsala ska ha Tumba som utgångsstation. Zonindelning i kollektivtrafiken måste ändras. Det är inte acceptabelt att Botkyrka kommun ska klyvas på mitten av en zongräns.

Detta var något om landstingspolitiken och det finns säkert mer att skriva om. Men det gäller att vi uppmärksammar vad vi får för 12:10!