Avindentifierade jobbansökningar

Konstaterar nu Statskontoret att de inte har blivit någon succé. Ingen med utländsk bakgrund har fått något jobb i de myndigheter som avändt sig av detta vertyg på försök och hela rekryteringsprocessen har blivit dyrare.

När jag ledde en arbetsgrupp inom Folkpartiet i Stockholms läns styrelse i våras om integrationspolitik så diskuterade vi också denna fråga och kom till ungefär samma slutsatser som Statskontoret. Så här skrev vi (dvs jag, Gunnel Orselius-Dahl, Vallentuna och Fredrik Malm, Stockholm):

"Vi tror inte att avidentifierade jobbansökningar ska bli ett generellt krav i offentlig sektor. Det finns andra former av diskriminering som då också måste omfattas av detta krav t ex diskriminering på grund av ålder, kön eller sexuell läggning. Den i dag gällande arbetsrättsliga lagstiftningen hindrar i sig att grupper som personer med utländsk bakgrund eller ungdomar kommer in på arbetsmarknaden på ett enkelt och smidigt sätt. Inom den offentliga sektorn skulle det också vara av värde om det togs fram tydligare riktlinjer om hur ansökningsförfarandet ska ske. Detta skulle vara till stor nytta för såväl arbetsgivare som för den som söker jobb.

Dessutom har Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, har utvärderat ett försök med avidentifierade jobbansökningar som har gjorts vid flera förvaltningar i Göteborgs kommun. Försöket gällde över 3500 ansökningar till sammanlagt 100 tjänster. I utvärderingen går att läsa:
"Resultaten är slående: i de fall där avidentifierade ansökningar (AAP) används finns ingen skillnad beroende på kön eller ursprung i chansen att bli kallad till anställningsintervju. I de fall där vanliga rekryteringsförfaranden används är däremot chansen lägre för kvinnor och personer med bakgrund utanför västvärlden. Det senare mönstret ligger väl i linje med vad som framkommit i tidigare studier, och det verkar alltså som att AAP hade en betydande effekt för dessa gruppers möjligheter att komma vidare i processen. När det gäller chansen att få ett jobberbjudande är resultaten däremot mindre entydiga. För kvinnor finns även här en ökad chans till framgång, men vi finner ingen sådan effekt för dem med icke-västligt ursprung. I slutändan verkar det alltså som att AAP bidrar till att utjämna skillnader i jobb-erbjudanden beroende på kön, men resultaten visar ingen effekt på skillnaderna beroende på ursprung." Med andra ord tycks förfarandet kunna fungera för att öka jämställdheten, men det är svårt att se resultat för integrationen. Därför är vi tveksamma till att Folkpartiet ska driva kravet om avidentifierade jobbansökningar som en fråga för att förbättra integrationen."