Såg på TV häromdagen att en morotsodlare på Gotland som satsat på att odla ekologiska morötter troligtvis får sluta med det. Anledningen var att man kommit på att mulljord avger för mycket växthus gaser och då faller hela tanken med den ekologiska odlingen. Detta visar på hur svårt det är att ställa upp regler på hur produkter ska tas fram och ibland tro jag att Kravmärkt eller Rättvisemärkt finns som begrepp bara för att de som kommit på namnet ska få en födkrok.
Botkyrka kommun gick t ex härom månaden med i något som heter Fair Trade City. Detta är också ett begrepp som möt kritik. En rapport utgiven av Timbro, men författad av två studenter på Handelshögskolan respektive Stockholms universitet pekar på brister i rättvisemärkningen. Kritiken gäller främst att för lite pengar når fram till ursprungsproducenten. Det är också svårt för fattiga producenter, genom att det är dyrt, att ansluta sig till en Faitrade Labelling Organization (FLO) dvs ett kooperativ som ska utgöra ”mellanhand” utan att göra vinst.
Rättvisemärket i sig inte förespråkar frihandel. Vilket är något som går emot den för alla liberaler grundläggande tro på den fria marknaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar